Munktellmuseet ägs och drivs av Volvo Construction Equipment. Museets uppgift är att samla på, bevara och visa historiska föremål producerade av Munktell, Bolinder-Munktell, Volvo BM, VME samt Volvo Construction Equipment. Museet är öppet för främst Volvo Construction Equipment och dess kunder men även för tidsbokade grupper och allmänheten på museets öppettider.
Många frågor som rör vårt företags produkter kommer till museet. Museets personal kan svara på mycket, men vi hänvisar gärna frågor till Företagens arkiv i Sörmland (tel 016-17 80 19) som innehar stort historiskt arkiv som rör våra produkter.

Johan Theofron Munktell föddes den 20 mars 1805. Fadern var då präst i Kärrbo församling i Västmanland och blev senare kyrkoherde i Irsta. Han förde noggranna dagböcker, vilka blivit publicerade, varför sonens uppväxt är välkänd. Släkten hade ett meriterat förflutet inom berghanteringen med anknytning till Stora Kopparberg.

Johan Theofron, som tidigt visat tekniska anlag, kom vid 18 års ålder till Stockholm, där han blev elev hos bergsrådet Gustaf Broling. För att klara ekonomin tillverkade och sålde han räknestickor av buxbomträ samt stålpennor. Efter några års praktik blev han 1826 verkmästare på Kongl. Myntverket, där han – ofta med egen insats – moderniserade hela myntmaskineriet. På sin fritid tillverkade han också till Lars Johan Hierta Sveriges första tryckpress, på vilken Aftonbladet trycktes.

Eskilstuna fristad gav honom 1832 uppdraget att anlägga en mekanisk verkstad, "där han vore sinnad begagna åtskillige Machiner". Verkstaden startade i oktober samma år med endast ett fåtal anställda i förhyrda lokaler i hörnet av nuvarande Drottning- och Rademacher-gatorna. Redan 1839 flyttade han verksamheten till egna lokaler på andra sidan ån. Samtidigt blev han tvungen att lära upp maskinarbetare, då arbetskraften i huvudsak bestod av hantverkare. På kvällstid och under söndagar började han också att undervisa "begåfvade ynglingar i linearritning och geometri". Därmed lade han grunden till den regionala tekniska utbildning som sedan utvecklades från Söndags- och Aftonskolan via Maskinfackskolan och Tekniska Gymnasiet till dagens ingenjörsutbildning på högskolenivå.

År 1835 företog han en studieresa till England, där han sammanträffade såväl med John Ericson som med George och Robert Stephenson. Det gav honom både kunskap om och impuls till att tillverka lokomotiv. Vid hemkomsten väntade dock ett stort projekt, som tog all hans tid och krävde kraftigt ökade resurser, nämligen att modernisera hela maskinparken vid Carl Gustafs Stads Gevärsfaktori. Därmed blev företaget stor tillverkare av verktygsmaskiner, såsom svarvar, borrmaskiner, smidespressar och slipmaskiner. Dessa kunde han även sälja till andra kunder, vilket bidrog till uppbyggnaden av den svenska mekaniska verkstadsindustrin. I och med att ångmaskins-, lokomobil-, och lokomotivtillverkningen startade i mitten av 1800-talet krävdes helt ny organisation och utrustning inom produktionen.

Även om maskinerna togs i bruk i allt större utsträckning

skedde fortfarande en stor del av arbetet hantverksmässigt i form av smidning, filning och slipning. Eget gjuteri byggdes först 1860.

En annan sak som orsakade bekymmer, när produkterna

blev större och tyngre, var transporterna ut till kund. Eskilstunaån hade för länge sedan upphört att vara farbar för båttrafik. Munktell lät då restaurera kanalen från Torshälla till Eskilstuna och lät samtidigt bygga nya slussar, som tillät, efter den tidens mått, stora lastfartyg att ta sig fram från Mälaren upp till verkstadens egen kaj. Riksdagen anslog 100 000 riksdaler för bygget, men Munktell fick skjuta till mer än denna summa ur egen ficka, för att få arbetet färdigt.

Johan Theofron Munktell var en renlevnadsman som starkt

ogillade smedernas ohejdade vana att både på arbetet och på fritiden dricka sig berusade. För att stävja missbruket av sprit anlade han ett bryggeri efter bayerskt mönster för tillverkning och utskänkning av starköl.
Därmed sägs han vara en av de få människor i landet som ökat nykterheten genom att frikostigt servera starköl. Han var en varm människa som brydde sig om sina anställda, även om han styrde sitt företag med fast hand på ett patriarkaliskt sätt. Under hans tid startade ”Arbetarnas Sjuk- & Begrafvnings Cassa”, som lär vara den äldsta fortfarande aktiva sjukkassan i landet.

Munktell utvecklade sitt företag till ett av landets största. Han

drev det långt in på sin ålders höst. Verksamheten ombildades till aktiebolag1879, då sonen övertog posten som företagschef och systersonen blev verkstadschef.
Johan Theofron var dock dagligen verksam i fabriken fram till sin bortgång den 4 juli 1887.

Munktellmuseet som är beläget i Munktellstaden har funnits på nuvarande plats sedan 1991. Bengt Ohlin, före detta informationschef, samt Jarl Hellicius, före detta personalchef, var de två personer som öppnade museet som då var på 1 700 m2. Lokalerna som museet besitter var tidigare utrymme för motorprovning, konstruktion samt maskinbearbetning.
Bengt Ohlin och Harry Borg, reklamchef, samlade på sig en mängd av både maskiner och dokumentation över företagets historia. De förvarade materielen på olika platser, bland annat i garaget till ASSA Stenmans kontor på Drottninggatan i Eskilstuna.

När nu museet fick sina egna lokaler så var det inte öppet för

allmänheten. De anställda som ville visa museet kunde få låna nyckel i receptionen på Clarion Collection Hotel Bolinder-Munktell, som museet har stort samarbete med.
Först när Sven Arnegård efter sin pensionering på Volvo Construction Equipment kom till museet 1996/7 öppnades det mer för allmänheten. Sven byggde upp en stab av medarbetare vilka anskaffade mer maskiner och monterade tryckluftsdrivning på en del till gagn för alla besökare. Både bokade guidningar och middagar kunde nu öka i antal. Sven slutade på museet vid årsskiftet 2002/3 då Ralph Angestam tog över.
Från 2003 och framåt har museets yta utökats från de tidigare 1 700 m2 till 4 100 m2 varav 400 m2 utomhus. Räknar vi dessutom in övervåningarna så är vi inte alltför långt från ett tunnland som är på drygt 4900 m2.

I oktober 2007, har museet fyra anställda, en utlånad

person från Volvo Construction Equipment samt ytterligare 50 personer som jobbar idellt.
Ett fåtal av dessa personer har arbetat på andra företag, men de flesta är pensionärer från Volvo. Alla dessa jobbar helt idellt.
27 personer håller museet öppet på samtliga lördagar och söndagar. Museet är endast stängt under storhelger så som jul, nyår, trettondagen, etc. Övriga kommer under veckodagarna och arbetar med olika, större eller mindre, projekt. Vi är cirka 10-12 personer på plats i lokalerna varje vardag under senhöst, vinter och tidig vår.
Besökarantalet på museet var under 2007 22 000, varav knappt hälften var utländska besökare. Besökarantalet visar redan på en kraftig ökning av besökare för 2008.

Museet har ett eget personalkök med matsal. Vi skriver

böcker, renoverar maskiner, deltar i veteranträffar och guidar besökare från både Volvo-koncernen och allmänheten. Vår presentationsfilm som visar hur Johan Theofron Munktell startade och byggde ut verksamheten i Eskilstuna finns på 5 språk. Vi visar också en film om Volvo Construction Equipments historia som finns på 14 olika språk. Vi guidar dessutom på fem olika språk (tidigare nio språk men vi har tyvärr förlorat en språkbegåvad medarbetare).
Museet har ett par hundra nostalgifilmer både på 16 mm:s rulle och på VHS-video. Under våren 2006 har museet dessutom byggt ett ritningsarkiv kombinerat med ett bibliotek som nu byggts på våning två.
Eftersom museet också ordnar middagar till Volvos kunder samt till museets sponsorer så förfogar museet över ett kök och har därför samarbete med en av stadens gourmandrestauranger. Museet har också en flotte och inom kort en nyrenoverad fiskebåt från Marstrand som kommer att kunna bokas av företagets medarbetare och Volvos kunder.

Museet är medlem i och eller samarbetar bland annat med:

Arbetslivsmuseerna, Företagens arkiv i Sörmland, Intresseföreningen Förstlingen, Vägverkets museum i både Eskilstuna och Borlänge och självklart med Volvo Construction Equipment.
Samarbete har dessutom etablerats sedan sommaren 2007 med Julita lantbruksmuseum.